LONG WAY TO GO

Snart är det dags att åka hem, skönt! Folk börjar dra sig hemåt nu så snart är det bara jag kvar, men ingen idé att jag går förren vid 16-16.10 för bussen går 16.18

Dagen har varit ok, jobbigt emellanåt men det är ju bara att vänja sig. Fast jag har börjat inse att det är en lång väg att vandra innan man tar sig ur denna sjukdom. De första dagarna jag började här tänkte jag "jamen det här värkar ju inte vara så jobbigt" Fast där hade jag fel, riktigt fel. Allt har bara börjat och det kommer vara dagar som känns riktigt tuffa. Det har jag märkt. 

Kommer nog ta hela vårterminen, minst. Är lite orolig för skolarbetet men det kommer lösa sig säger dem, så jag får väl lita på det. De två första veckorna får man inte plugga, man ska inte ens tänka på det. Sedan kan man börja diskutera om man känner sig ok med att kanske ta upp något ämne som man känner att man skulle kunna plugga med här. De har en lärare som kan hjälpa en med svenska, engelska och matte. 

Ska inte tänka så långt framåt, tar en dag i taget.